Gørild Myklebust Mjønes

Tegnspråkutdanning

Guri Amundsen

Årsstudiet i norsk tegnspråk är det samma som det första studieåret i Bachelor i norsk tegnspråk, som strukturerades om studieåret 2019-2020. Studieåret 2020-2021 var därmed det andra året som årsstudiet gavs i sin nya form, och den andra gången samtliga emner genomfördes. Med så nya læringsutbyttebeskrivelser är de att betrakta som faglig oppdatert. Det första studieåret är sammansatt för att utgöra ett relevant årsstudium där emnene tillsammans utgör en helhet som ska hjälpa studenterna att uppnå læringsutbyttene. Eftersom tidigare utvärderingar och erfarenheter från lärare visar att emnet Tegnspråklingvistikk är svårtillgängligt för förstaårsstudenter skall emnet flyttas till andra studieåret, och från nästa studiår (2021-2022) ersättas av TEGN1106 Språk og kommunikasjon 1. Tegnspråk og -tolking är generellt ett studium där studenterna har mycket kontakttid med sina lärare, särskilt under första året två stora emner i norsk tegnspråk: TEGN1100 Norsk tegnspråk 1 och TEGN1103 Norsk tegnspråk 2. Varje student får individuell uppföljning och kommentarer på sin teckenspråksutveckling. Corona-pandemin innebar stora utmaningar, eftersom en hel del undervisning fick genomföras digitalt. Det är absolut inte lämpligt för nybörjarundervisning i ett visuellt, tredimensionellt språk, och gav negativa konsekvenser för både motivation och inlärning hos studenterna. När undervisningen så småningom kunde genomföras fysiskt var det tydligt att de studenter som deltog på campus utvecklade sina språkfärdigheter mycket mer än de som valde att fortsätta delta digitalt. Med stöd av pengar från fakulteten genomfördes ett antal student-sociala aktiviteter, som var mycket uppskattade och som vi tror bidrog till att fler studenter faktiskt genomförde studiet. Lärarna gjorde sitt yttersta för studenterna, och dessutom fick de tät uppföljning av studiekonsulenten på seksjonen. Programmet genomgår periodisk evaluering det här studieåret –&nbsp;för mer detaljerad bedömning se den kommande rapporten från det.

Kvalitén på undervisningen har gått upp väsentligt de senaste åren. Men, i ett studieprogram där det är svårt att få tag på kvalificerad personal, och där det ofta är behov av vikarier, är det svårt att hålla samma jämna och höga kvalité på undervisningen över tid. Flytten från HiST till NTNU har dessutom inneburit reducering av undervisningstiden – från 16 till 12 veckor. Bristen på kvalificerad personal samt lokaler som inte är lämpade för teckenspråksundervisning gör att det inte alltid går att erbjuda så bra undervisning och så intensiv uppföljning som kollegiet skulle önska. Systemet för bokning av lokaler fungerar mycket dåligt –&nbsp;trots att såväl studiekonsulent som faglærere lägger väldigt många timmar på rumsbokning och uppföljning av den får vi ofta nöja oss med lokaler som är direkt olämpliga, eller också får enskilda lärare "jaga" lokaler vecka för vecka genom hela studieåret. Tillsammans med andra infrastrukturutmaningar gör detta att särskilt det första studieåret fordrar mer pedagogiskt-administrativa resurser än det egentligen är möjligt att tilldela. Under studieåret 2020-2021 var det särskilt under våren mycket undervisning som måste genomföras digitalt. Trots att alla lärare gjort sitt absolut bästa för att få till varierad undervisning upplever man att kvalitén på den digitala undervisningen inte är lika god som när alla är på plats. Många studenter har slitit med motivation och annat under pandemin, vilket naturligt nog också gått ut över deras studier. I alla emner ser lärarna en tydlig koppling mellan fysisk närvaro i undervisningen och godkända studieresultat. Svakheter&nbsp;ved universitetssystemet&nbsp;som påvirker programmet vårt er:&nbsp; <ul><li>Det er krevende å få våre emner som inneholder studentaktive læringsformer til å fungere med de utfordringer vi har med å få gode undervisningsrom</li><li>Vi bruker stadig mye tid på å få infrastruktur (Blackboard,&nbsp;Inspera,&nbsp;Zoom…) og tegnspråklige undervisningsformer til å gå i hop.&nbsp;Et eksempel som burde være svært enkelt å gjøre noe med er begrensningene på filstørrelse i&nbsp;Inspera. Videofiler med tegnspråk er større enn skriftlige dokumenter.&nbsp;</li></ul> Programmet genomgår periodisk evaluering det här studieåret –&nbsp;för mer detaljerad bedömning se den kommande rapporten från det.

NTNU:TIA:REST

Det humanistiske fakultet

Faculty of Humanities

Anna-Lena Nilsson

Chris Himberg Figenschau

Marianne Pilskog Nyhus

Instituttet har arbeidet godt med å tilrettelegge for kvalitetsarbeidet på seksjonen ved å informere om når ulike typer arbeid skal gjøres, slik at det kan gjennomføres til riktig tid. Seksjonen ble valgt ut til å delta i NOKUT tilsyn i 2022. Vi bidro da med det vi kunne av informasjon ut fra det som ble etterspurt med god hjelp fra instituttet. Utover dette jobber seksjonen hele tiden med at det skal være kvalitet i alle ledd, og at alle emner og læringsutbyttebeskrivelser skal være oppdaterte og relevante. På bakgrunn av det har seksjonen hatt løpende dialog med studentene og gjennomført referansegruppemøter to til tre ganger i semesteret i tilknytning til alle emner. På slutten av semesteret har studentene levert referansegrupperapporter og lærere skrevet emnerapporter i alle emner. Samlet har dette vært grunnlag for justeringer og videre utvikling av emner og studieprogrammer. I 2022-2023 ble det gjennomført tre studieprogramrådsmøter hvor aktuelle saker fra periodisk evaluering 2022 ble diskutert og fulgt opp. Studieprogramrådet ble bestemt utvidet med flere kandidater for å følge opp GLU-studentene og deres studieløp bedre. Praksisen for tilbakemeldinger oppleves planlagt og strukturert på instituttet og seksjonen følger opp dette med største alvor etter at det har «humpet litt» under pandemien.&nbsp;

Studieprogrammet har gode søkertall. Det viser at mange ønsker å lære norsk tegnspråk. Det er derfor konkuranse om å komme inn på studiet. Studiet tilbys bare i Trondheim og Oslo. Studiet kunne med fordel også vært desentralisert for å nå ut til flere. Her har man et stort vokse potensiale. Lite egnede undervisningsrom er et tilbakevendende problem i nesten all undervisning. Det fører til at vi ikke får gjennomføre undervisningen så optimalt som ønskelig. Vi på seksjonen ønsker oss faste undervisningsrom som er godt egnet for visuelt orienterte undervisningsformer som danner grunnlaget for læring i vårt fagområde og for vår studentmasse. Vi bruker mye tid på å planlegge god undervisning og legger inn romønsker ut fra det, men opplever ofte å ikke få oppfylt disse ønskene. Vi ønsker oss flate rom med gode lysforhold hvor en kan sitte i “hestesko” slik at alle ser hverandre. Dette krever mer plass enn det NTNU har beregnet at det er plass til i de enkelte rommene. NTNU sine beregninger for antall studenter i et rom varierer, og samsvarer ikke med våre beregninger i forhold til hva som kreves ved visuelt orientert undervisning. Vi ønsker å ha rom som er universelt utformet og har god kvalitet på lyd og luft. Det skal også være tilgang til teleslynge og mikrofoner på alle rom. &nbsp;

Seksjonen har per nå 10,2 årsverk og i forslag til strategisk personalplan for 2024 og i strategisk personalplan 2024-2028 (02.05.23) er dette også vedtatt. Fagmiljøet tegnspråk og tolking trenger imidlertid å styrks både i bredde og dybde. NOU: 2023:20 Tegnspråk for livet. Forslag til en helhetlig politikk for norsk tegnspråk understreker dette, og viser til mange fremtidige arbeidsoppgaver for det akademiske tegnspråkmiljøet – både lokalt på NTNU og i samarbeid med andre på tegnspråkfeltet i Norge. Som offentlig instans har NTNU, i følge Språkloven, også ett ekstra ansvar for å verne og fremme norsk tegnspråk (NTS).&nbsp;Fagområdet der seksjonen virker favner bredt; årsstudium i NTS, BA-studium med to studieretninger (der den ene er en komplett profesjonsutdanning) og lærerutdanning (både GLU og KFK). Vi trenger derfor kompetanse både hva gjelder språk, kommunikasjon, døves kultur og historie, norsk tegnspråk som førstespråk og som andrespråk, profesjonskunnskap, tolking for døve, døvblitte og døvblinde og lærerutdanning. I den sammenheng kan vi si at miljøet er lite og sårbart. Per i dag er vi forholdsvis sterkt bemannet med tanke på tegnspråklingvistikk, men lavere bemannet med tanke på tolking (særlig tolketeori) på kort sikt. Selv om seksjonen er godt bemannet i forhold til størrelsen på studieporteføljen når det gjelder antall hoder har seksjonen mange ansatte uten førstekompetanse. Det er særlig mangel på førstespråklige med høyere utdanning. At det er få med førstekompetanse får naturlige konsekvenser for forskningsaktiviteten på fagområdet.&nbsp;Det er stor mangel på folk som kan forske på norsk tegnspråk, tolking og didaktikk både på NTNU og i Norge generelt. De siste årene har vi måttet rekruttere kandidater fra utlandet når vi skal fylle stillinger. Utenlandske ansatte trenger tid til å lære både norsk og norsk tegnspråk og NTNU må støtte opp om deres NTS-utvikling på samme måte som utenlandske ansatte støttes gjennom tilbud i norsk for utlendinger. Norge og forskning og undervisning i og på norsk tegnspråk trenger imidlertid førstespråksbrukere i NTS med fagkompetanse. Det finnes per nå ingen høyre utdanning i tegnspråklingvistikk i Norge, og det må det jobbes aktivt med å bygge opp. Her er NTNU godt rustet til å bidra til ett nasjonalt løft.&nbsp;Seksjonen er nå i et generasjonsskifte hvor tre ansatte nærmer seg pensjonsalder. Seksjonen ønsker å forberede dette skiftet på en god måte. Det er behov for god strategisk tenking med tanke på overlapping, for å ivareta verdifull kompetanse. Rekruteringsrutiner må derfor være forutsigbare og tenkingen langsiktig når det gjelder utlysing av nye stillinger.&nbsp;

Vårt felt trenger å utvikles på mange områder. Noe av det vi ønsker å gjøre er å:&nbsp;1. Stimulere til økt forskning på feltet&nbsp;<ul><li>Ved å videreføre korpusarbeidet og forske på korpusdata (friske midler må til her ved prosjektperiodens slutt).&nbsp;</li><li>Legge til rette for mer forskning generelt (det er stort behov for mer forskning).&nbsp;</li></ul>2. Gi flere muligheter i tilknytting til norsk tegnspråk i utdanning ved å ivareta de utdanningstilbudene vi har pr. i dag, men også utvide ved å&nbsp;&nbsp;<ul><li>gjøre det mulig å studere norsk tegnspråk på lavere nivå (årsstudium) til høyere nivå (PHD)&nbsp;&nbsp;</li><li>tilby “Norsk tegnspråk for alle” gjerne i samarbeid med noen utvalgte døveforeninger som et ledd i å styrke døveforeningene og språkarenaene der. Vi vet at mange er interessert i å lære norsk tegnspråk, og på den måten kan vi nå ut til flere og utnytte den kompetanse som allerede finnes.&nbsp;</li></ul>

Tegnspråkutdanning - LTTEGN