Gørild Myklebust Mjønes

Bachelor i norsk tegnspråk

Guri Amundsen

Studieåret 2020-2021 var det andra året som Bachelor i norsk tegnspråk. gavs i sin nya form, och den andra gången samtliga emner på första och andra studieåret genomfördes. Det var första året som samtliga emner på tredje studieåret genomfördes. Med så nya læringsutbyttebeskrivelser är de att betrakta som faglig oppdatert. Bachelor i norsk tegnspråk är sammansatt för att utgöra ett relevant bachelorstudium där emnene tillsammans utgör en helhet som ska hjälpa studenterna att uppnå læringsutbyttene. För studenter på Studieretning profesjonsstudium i tolking innebär det att de ska bli offentlig godkjente tolker for døve, hørselshemmede og døvblinde. (Studenter på Studieretning norsk tegnspråk väljer sammanlagt 60 sp i andra emner.) Tidigare utvärderingar och erfarenheter från lärare visar att emnet Tegnspråklingvistikk är svårtillgängligt för förstaårsstudenter och därför skall emnet från nästa studieår (2021-2022) ersättas av TEGN1106 Språk og kommunikasjon 1. Tegnspråklingvistikk flyttas till våren på andra studieåret. Studenterna upplever inte att område-emnet (HFO1001 Digitale endringer) bidrar med någonting som är relevant för dem, snarare anser det att emnet tar värdefull tid som de skulle behöva för att lära sig norsk tegnspråk bättre. Eftersom ett områdeemne är obligatoriskt skulle både studenter och faglærere mycket hellre se att de kunde ta HF1003 Mangfold og integrering: transkulturelle dynamikker, som skulle vara relevant för studenter på båda studieretningene. Det är tyvärr inte möjligt eftersom det emnet inte erbjuds på hösten, när våra studenter har sitt områdeemne. (På lång sikt undersöker vi möjligheterna att få fritak från det.) Tegnspråk og -tolking är generellt ett studium där studenterna har mycket kontakttid med sina lärare, särskilt under första årets två stora emner i norsk tegnspråk: TEGN1100 Norsk tegnspråk 1 och TEGN1103 Norsk tegnspråk 2. Varje student får individuell uppföljning och kommentarer på sin teckenspråksutveckling. Corona-pandemin innebar stora utmaningar, eftersom en hel del undervisning fick genomföras digitalt. Det är absolut inte lämpligt för nybörjarundervisning i ett visuellt, tredimensionellt språk, och gav negativa konsekvenser för både motivation och inlärning hos studenterna. Den undervisning som så småningom kunde genomföras fysiskt visade tydligt att de som deltog på campus utvecklade sina språkfärdigheter mycket mer än de som valde att fortsätta delta digitalt. Även den praktiska undervisningen i tolkning blev till viss del påverkad av pandemin. Trots att vi fick undantag från krav på digital undervisning tidigt så ville en del studenter inte komma till campus och delta i undervisning där. Med stöd av pengar från fakulteten genomfördes ett antal student-sociala aktiviteter, som var mycket uppskattade och som vi tror bidrog till att fler studenter faktiskt genomförde studiet. Lärarna gjorde sitt yttersta för studenterna, och dessutom fick de tät uppföljning av studiekonsulenten på seksjonen. Det krävdes också extraordinära insatser för att genomföra alla praksisperioder utom en (1) internpraksisuke i tolking og veiledning for døvblinde i 2. klasse, som på grund av den ökande smittan under våren fick flyttas till nästa studieår (2021-2022). Programmet genomgår periodisk evaluering det här studieåret –&nbsp;för mer detaljerad bedömning se den kommande rapporten från det.

Kvalitén på undervisningen har gått upp väsentligt de senaste åren. Men, i ett studieprogram där det är svårt att få tag på kvalificerad personal, och där det ofta är behov av vikarier, är det svårt att hålla samma jämna och höga kvalité på undervisningen över tid. Flytten från HiST till NTNU har dessutom inneburit reducering av undervisningstiden – från 16 till 12 veckor. Bristen på kvalificerad personal samt lokaler som inte är lämpade för teckenspråksundervisning gör att det inte alltid går att erbjuda så bra undervisning och så intensiv uppföljning som kollegiet skulle önska. Systemet för bokning av lokaler fungerar mycket dåligt –&nbsp;trots att såväl studiekonsulent som faglærere lägger väldigt många timmar på rumsbokning och uppföljning av den får vi ofta nöja oss med lokaler som är direkt olämpliga, eller också får enskilda lärare "jaga" lokaler vecka för vecka genom hela studieåret. Tillsammans med andra infrastrukturutmaningar gör detta att särskilt det första studieåret fordrar mer pedagogiskt-administrativa resurser än det egentligen är möjligt att tilldela. Också de interna praksisukene fordrar mycket planeringsresurser –&nbsp;samtidigt tillhör dessa veckor det som studenter uppskattar mest, och vi ser tydligt hur mycket de lär sig av att få tillämpa det de tidigare lärt sig i mer realistiska situationer. Den typen av studentaktiva upplägg är helt avgörande för att studenterna ska kunna utvecklas till professionsutövare Under studieåret 2020-2021 var det särskilt under våren mycket undervisning som måste genomföras digitalt. Trots att alla lärare gjort sitt absolut bästa för att få till varierad undervisning upplever man att kvalitén på den digitala undervisningen inte är lika god som när alla är på plats. Många studenter har slitit med motivation och annat under pandemin, vilket naturligt nog också gått ut över deras studier. I alla emner ser lärarna en tydlig koppling mellan fysisk närvara i undervisningen och godkända studieresultat. Svakheter&nbsp;ved universitetssystemet&nbsp;som påvirker programmet vårt er:&nbsp; <ul><li>Det er krevende å få våre emner som inneholder praksis og studentaktive læringsformer til å gå i hop med ex.&nbsp;phil., områdeemner og emner på andre fag, når obligatoriske aktiviteter som krever studenters fysiske eller digitale tilstedeværelse skjer samtidig i to eller flere emner.</li><li>Vi har ett antal undervisningsupplegg och internpraksisuker som är mycket uppskattade av både studenterna och lärarna, som innebär både studentaktiv læring och annat som efterlyses från fakulteten och från NTNU centralt. Det fordras väldigt mycket tid för att planera och genomföra dem (särskilt om de går på tvärs av emner). För den här typen av uppskattade aktiviteter utgör både den rigida emnestrukturen, och den bristande infrastrukturen stora hinder för oss.</li><li>Vi bruker stadig mye tid på å få infrastruktur (Blackboard,&nbsp;Inspera,&nbsp;Zoom…) og tegnspråklige undervisningsformer til å gå i hop.&nbsp;Et eksempel som burde være svært enkelt å gjøre noe med er begrensningene på filstørrelse i&nbsp;Inspera. Videofiler med tegnspråk er større enn skriftlige dokumenter.&nbsp;</li></ul> ﻿Programmet genomgår periodisk evaluering det här studieåret –&nbsp;för mer detaljerad bedömning se den kommande rapporten från det.

Tiltak

Endring - emnetittel/kode

NTNU:TIA:REST

Det humanistiske fakultet

Faculty of Humanities

Anna-Lena Nilsson

Det finnes en oppsummering i den vedlagte rapporten.

Chris Himberg Figenschau

Marianne Pilskog Nyhus

Instituttet har arbeidet godt med å tilrettelegge for kvalitetsarbeidet på seksjonen ved å informere om når ulike typer arbeid skal gjøres, slik at det kan gjennomføres til riktig tid. Seksjonen ble valgt ut til å delta i NOKUT tilsyn i 2022. Vi bidro da med det vi kunne av informasjon ut fra det som ble etterspurt med god hjelp fra instituttet. Utover dette jobber seksjonen hele tiden med at det skal være kvalitet i alle ledd, og at alle emner og læringsutbyttebeskrivelser skal være oppdaterte og relevante. På bakgrunn av det har seksjonen hatt løpende dialog med studentene og gjennomført referansegruppemøter to til tre ganger i semesteret i tilknytning til alle emner. På slutten av semesteret har studentene levert referansegrupperapporter og lærere skrevet emnerapporter i alle emner. Samlet har dette vært grunnlag for justeringer og videre utvikling av emner og studieprogrammer. I 2022-2023 ble det gjennomført tre studieprogramrådsmøter hvor aktuelle saker fra periodisk evaluering 2022 ble diskutert og fulgt opp. Studieprogramrådet ble bestemt utvidet med flere kandidater for å følge opp GLU-studentene og deres studieløp bedre. Praksisen for tilbakemeldinger oppleves planlagt og strukturert på instituttet og seksjonen følger opp dette med største alvor etter at det har «humpet litt» under pandemien.&nbsp;

Lite egnede undervisningsrom er et tilbakevendende problem i nesten all undervisning for oss på tegnspråk og tolking. Det fører til at vi ikke får gjennomføre undervisningen så optimalt som ønskelig. Vi på seksjonen ønsker oss faste undervisningsrom som er godt egnet for visuelt orienterte undervisningsformer som danner grunnlaget for læring i vårt fagområde og for vår studentmasse. Vi bruker mye tid på å planlegge god undervisning og legger inn romønsker ut fra det, men opplever ofte å ikke få oppfylt disse ønskene. Vi ønsker oss flate rom med gode lysforhold hvor en kan sitte i “hestesko” slik at alle ser hverandre. Dette krever mer plass enn det NTNU har beregnet at det er plass til i de enkelte rommene. NTNU sine beregninger for antall studenter i et rom varierer, og samsvarer ikke med våre beregninger i forhold til hva som kreves ved visuelt orientert undervisning. Vi ønsker å ha rom som er universelt utformet og har god kvalitet på lyd og luft. Det skal også være tilgang til teleslynge og mikrofoner på alle rom. Vi ønsker oss en bedre rombookings ordning. Det gjelder også med tanke på å kunne sette i gang ulike arrangementer uten å måtte bli styrt av romkabal for semesterplanlegging. Slik det er nå kan vi ikke være sikre på å ha stort nok lokale til et arrangement i god tid. Det gjør at vi ikke får planlagt og annonsert ønsket arrangement da vi må vente på at undervisningen skal være klar først. &nbsp; &nbsp;Digitale støttesystemer som “NTNU hjelp” oppleves å være en STOR tidstyv i hverdagen. Der vi før kunne møte administrative personale som hadde god innsikt i sine fagområder og raskt kunne yte god service blir vi nå “kasteballer” i et system som ikke fungerer etter hensikten. Vi vil påpeke at dette ikke handler om personalet da de administrative ansatte jobber på spreng og strekke seg langt for oss, men om et system som jobber mot både de og oss. Det gjør at det for oss blir mindre tid til å planlegge god undervisning, forske og drive utviklingsarbeid. Å ha en robust og sterk administrasjon i ryggen er en forutsetning for å kunne drive et fagområde godt. Mennesker vil møte mennesker og ikke bare digitale systemer.     &nbsp; &nbsp;Vi ser at det er mange studenter som sliter psykisk. Vi tror ikke det er flere studenter som sliter på dette studieprogrammet enn på andre studieprogram på HF (jfr. SHoT-undersøkelsen i 2023), men vi tror de er mer synlige for oss da vi jobber tett på de med både språklige og profesjonsfaglige problemstillinger. Studentene våre gir inntrykk av de opplever å bli sett. Vi henviser studenter som sliter til studieveiledere, noen ganger ber vi studieveilederne om å ta kontakt med enkelt studenter. Det er et tankekors at studieadministrative ressurser skjæres ned når så mange studenter sliter og trenger tettere oppfølging. Dette bør styrkes så en kan jobbe forebyggende. &nbsp;

Seksjonen har per nå 10,2 årsverk og i forslag til strategisk personalplan for 2024 og i strategisk personalplan 2024-2028 (02.05.23) er dette også vedtatt. Fagmiljøet tegnspråk og tolking trenger imidlertid å styrkes både i bredde og dybde. NOU: 2023:20 Tegnspråk for livet. Forslag til en helhetlig politikk for norsk tegnspråk understreker dette, og viser til mange fremtidige arbeidsoppgaver for det akademiske tegnspråkmiljøet – både lokalt på NTNU og i samarbeid med andre på tegnspråkfeltet i Norge. Som offentlig instans har NTNU, i følge Språkloven, også ett ekstra ansvar for å verne og fremme norsk tegnspråk (NTS).&nbsp;Fagområdet der seksjonen virker favner bredt; årsstudium i NTS, BA-studium med to studieretninger (der den ene er en komplett profesjonsutdanning) og lærerutdanning (både GLU og KFK). Vi trenger derfor kompetanse både hva gjelder språk, kommunikasjon, døves kultur og historie, norsk tegnspråk som førstespråk og som andrespråk, profesjonskunnskap, tolking for døve, døvblitte og døvblinde og lærerutdanning. I den sammenheng kan vi si at miljøet er lite og sårbart. Per i dag er vi forholdsvis sterkt bemannet med tanke på tegnspråklingvistikk, men lavere bemannet med tanke på tolking (særlig tolketeori) på kort sikt. Selv om seksjonen er godt bemannet i forhold til størrelsen på studieporteføljen når det gjelder antall hoder har seksjonen mange ansatte uten førstekompetanse. Det er særlig mangel på førstespråklige med høyere utdanning. At det er få med førstekompetanse får naturlige konsekvenser for forskningsaktiviteten på fagområdet.&nbsp;Det er stor mangel på folk som kan forske på norsk tegnspråk, tolking og didaktikk både på NTNU og i Norge generelt. De siste årene har vi måttet rekruttere kandidater fra utlandet når vi skal fylle stillinger. Utenlandske ansatte trenger tid til å lære både norsk og norsk tegnspråk og NTNU må støtte opp om deres NTS-utvikling på samme måte som utenlandske ansatte støttes gjennom tilbud i norsk for utlendinger. Norge og forskning og undervisning i og på norsk tegnspråk trenger imidlertid førstespråksbrukere i NTS med fagkompetanse. Det finnes per nå ingen høyre utdanning i tegnspråklingvistikk i Norge, og det må det jobbes aktivt med å bygge opp. Her er NTNU godt rustet til å bidra til ett nasjonalt løft.&nbsp;Seksjonen er nå i et generasjonsskifte hvor tre ansatte nærmer seg pensjonsalder. Seksjonen ønsker å forberede dette skiftet på en god måte. Det er behov for god strategisk tenking med tanke på overlapping, for å ivareta verdifull kompetanse. Rekruteringsrutiner må derfor være forutsigbare og tenkingen langsiktig når det gjelder utlysing av nye stillinger.&nbsp;

Vi på tegnspråk og tolking ved NTNU har et sterkt ønske om å videreføre og utvikle fagområdet både lokalt på NTNU og nasjonalt i samarbeid med de ulike tegnspråklige miljøene i Norge. Vårt felt trenger å utvikles på mange områder. Noe av det vi ønsker å gjøre er å:&nbsp;1. Stimulere til økt forskning på feltet<ul><li>Ved å videreføre korpusarbeidet og forske på korpusdata.&nbsp;</li><li>Legge til rette for mer forskning generelt&nbsp;</li></ul>2. Gi flere muligheter i tilknytting til norsk tegnspråk i utdanning ved å tilby:&nbsp;<ul><li>&nbsp;“Norsk tegnspråk for alle” i samarbeid med noen utvalgte døveforeninger som et pilotprosjekt. Mange er interessert i å lære norsk tegnspråk. (I Stockholm er det 800 deltakere på denne type undervisning på kveldstid). Om denne type undervisning/samarbeid fungerer godt ser vi for oss en mer permanent løsning som en kan bygge videre på.&nbsp;&nbsp;</li><li>Opprette etter- og videreutdanning for tolker. (Vi har hatt tolkeutdanning i Trondheim i 28 år, men ennå ikke fått mulighet til å tilby EVU for yrkesgruppen til tross for at kravene til de øker og øker).&nbsp;</li><li>Tilby korte kurs eller EVU-tilbud i når ulike aktører (sektorer) må bestille tolk, hvordan de kan gjøre det og hvordan best kommunisere via tolk, sammen med SEKOM. (Vi har allerede nå en del samarbeid med SEKOM. Blant annet har SEKOM en master som er veldig aktuell for våre studenter som tar BA-tegnspråk (begge retninger) og for profesjonsutøvere som jobber med norsk tegnspråk ute i feltet.&nbsp;&nbsp;</li></ul>3. Gi muligheter for internasjonalisering. (Noen av våre ansatte har vært med på seminar for å lære om hvordan man kan utvikle COIL: <a href="https://ansatt.oslomet.no/coil" rel="noopener noreferrer" target="_blank" style="color: rgb(5, 99, 193);">COIL - Ansatt - minside (oslomet.no)</a> )&nbsp;&nbsp;Skal vi få til noe av dette forutsetter det en robust og bærekraftig personalgruppe og at personalpolitikken føres slik at vi har gjennomføringsevne i forhold til å kunne styrke disse feltene. Dette er også “i tråd med” NOU (2023); Tegnspråk for livet. Forslag til en helhetlig politikk for norsk tegnspråk. NOU (2023) inneholder flere konkrete forslag på saker som vi på NTNU skal kunne komme til å få i oppgave å løse og følge opp videre.&nbsp;&nbsp;Det er viktig at vi posisjonerer oss i forhold til OsloMet og HVL, og samarbeider der det er hensiktsmessig. OsloMet er nå i gang med å utrede norsk tegnspråk inn i Barnehage lærerutdanningen, Rektorutdanningen og Yrkesfagutdanningen.

Bachelor i norsk tegnspråk - LTBATGTOLK